Psykolog med koll på digitala livsstilar och datorspelande

Nu kommer vi till de tyngre ämnena; om när skärmtiden växer och riskerar att ta över. Vi har intervjuat Oskar Foldevi, psykolog som arbetar med datorspelberoende. Emelie Wagners berättar om hur skärmliv kan leda till nedstämdhet och isolering och psykologen Annika Björnsdotter om hur föräldrars skärmliv kan påverka barnen.

Spelandet fyller flera av våra mänskliga behov på ett väldigt lättillgängligt sätt. Det ger stimulans, känsla av kompetens och framsteg och är ofta socialt. Oskar förklarar att eftersom det fyller så många behov och därför upplevs som viktigt och givande kan det vara en skrämmande tanke att dra ner eller sluta med det. Livet utanför uppfattas då som mer komplext och kämpigt än spelen.

Många använder det för att fylla ett tomrum de upplever i sin vardag och ser det som en rätt okej lösning.

  • Så växer spelandet i betydelse, blir svårare att vara utan. När livet då blir ännu torftigare på upplevelser och erfarenheter så ökar behovet av spelen och det blir svårare att reglera. I tillägg ökar behovet av spelandet som ”copingstrategi”, när livet är tufft och man brottas med oönskade känslor, berättar Oskar.

Oskar förklarar att risken för att fastna i ett problematiskt spelande ökar när man använder det som ett sätt att fly från sina bekymmer och känslor. Vid nedstämdhet eller ångestproblematik så tenderar många också att spendera mer tid ensamma och i sitt hem, vilket gör det naturligt att man hamnar vid sin dator och spelar mer. Ofta ger spelmiljöerna också sociala sammanhang som man förlorar om man trappar ner eller slutar.

  • Dessutom kan spelaren känna sig manad att fortsätta spela mycket för att det tidigare myckna spelandet och det man uppnått i spelen inte ska upplevas som bortkastat, påpekar han.

För närstående kan det vara svårt att upptäcka när exempelvis ett barn har spelproblem.

  • Spelare är ofta rädda att deras dator och spel ska tas ifrån dem ifall närstående får veta hur mycket de spelar. Det gör att många ljuger och undanhåller hur läget är, tillägger Oskar.

Spelproblem och beroende drabbar främst killar och unga män. Det finns en överrepresentation av personer med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, ADD och autismspektrum. I många fall kan kommunikationen mellan barn och vuxna vara ansträngd redan i utgångsläget.

  • Situationen förvärras ofta av att föräldrarna känner skuld för hur det blivit. Många känner också att de har svårt att prata med andra om det eftersom de ofta möts av oförståelse och förenklingar som att “det är väl bara att stänga av” eller “ni måste ju ha regler”, berättar han.

Spelproblem leder ofta till allt ifrån sömnbrist, minskad lust och motivation till annat, social isolering och konflikter med närstående. Det finns också en koppling mellan spelproblem och skolfrånvaro samt även mellan omfattande spelande och minskad fysisk aktivitet. För vissa blir spelproblemen så stora att man missköter sin hygien och kost.

  • En del av de jag hjälper mår dåligt till följd av sitt spelande medan andra upplever att tillvaron är okej men att spelandet hindrar dem från vidare utveckling och framsteg, säger han.

Vad finns det för hjälp att få? – Tips och råd för att komma ur ett spelberoende.

Enligt Oskar Foldevi försöker de flesta att lösa sina problem på egen hand - kanske med hjälp av tips från andra eller nätet. Han menar att det kan fungera men bara om problemen ännu inte blivit för stora.

  • I andra fall kan man söka hjälp från elevhälsoteam, vårdcentral eller psykiatrin. Vill man ha hjälp från någon som jobbar specialiserat med spelproblem så finns det färre alternativ, säger Oskar. Vi är väldigt få som arbetar med det här i Sverige, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt fenomen. Mig veterligen är jag den ende psykologen som arbetar heltid med detta, avslutar han.

Oskar arbetar på Reconnect som har ett särskilt fokus på hälsosam användning av spel och internet.

Oskar Foldevi, Psykolog

Snabblänkar

Läs också

Hälsoportalen

Den här webbplatsen är en portal för dig som har eller funderar på att skaffa Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring eller Bo kvar-försäkring. Här kan du bland annat få reda på mer om försäkringen, få svar på vanliga frågor, eller ta del av digitala hälsoprogram.