Är din skärmtid ett problem?

Antalet timmar du tillbringar med olika skärmar är inte ett problem i sig. Du ska i stället fråga dig varför du ägnar så mycket tid online och vad du eventuellt missar i verkliga livet. Psykologen Emelie Wagner brukar därför uppmana sina klienter att pröva med att begränsa sin skärmtid för att se hur det påverkar dem.

Sammanfattning:

  • Skärmtid blir ett problem om det begränsar livet eller ens livskvalitet
  • Vi styrs av kortsiktiga konsekvenser och har mycket lättare att fastna i beteenden som gör att vi slipper något jobbigt än i beteenden som ger något positivt
  • Du behöver göra experiment och prova att minska eller begränsa skärmtiden för att ta reda på hur användandet påverkar just dig

I denna första artikel av fyra vill jag börja med att tala om hur KBT kan hjälpa dig att ta reda på om ditt skärmbeteende är ett problem eller inte.

Jag möter dagligen, i terapisamtal och när jag föreläser, människor som undrar när och om deras beteenden är ett problem, det vill säga något de borde förändra. Frågorna har de senaste åren allt oftare handlat om mängden skärmtid och tid på sociala medier.

Det generella svaret jag ger är att om det begränsar ditt liv och din livskvalitet så kan vi betrakta det som ett problem. Det är svårt att ge generella råd, såsom att man ska lämna telefonen utanför sovrummet för att sova bra. Det är så många andra faktorer i människors liv som samverkar och påverkar om något upplevs eller blir ett problem, eller inte.

Eftersom vi är så bra på att vänja oss vid nya omständigheter är det svårt att veta vilka begränsningar och negativa effekter ett beteende ger. Jag brukar alltid uppmuntra till att man till exempel låter bli att ta med telefonen in i sovrummet och man provar det i några veckor. Då kan man själv utvärdera hur det påverkar sömnen och måendet.

Det kan låta enkelt men för de allra flesta är det inte oproblematiskt att lämna telefonen utanför sovrummet, eller ta en paus från sociala medier, genom att kanske ta bort vissa appar som exempelvis Facebook från telefonen. Det beror på att vi människor styrs av kortsiktiga konsekvenser, av det som känns bäst just nu, trots att vi vet att något annat kan vara bättre på längre sikt. Det är bara så vi människor fungerar. Sociala medier kan ge oss en massa feedback direkt med likes och kommentarer. Den snabba feedbacken är en del av orsaken till att vi så lätt “fastnar” i sociala medier.

I mitt arbete som psykolog ställer jag ofta frågor kring användandet av sociala medier och hur det upplevs. När jag förstår vilken funktion användandet fyller för klienten är det lättare att förstå om det är en del av en problembild för just den här personen. Detta är en central princip inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Jag ska förklara lite mer. En person kan vara aktiv på sociala medier av flera olika anledningar. Aktiviteten kan till exempel ge personen positiv input och inspiration. En annan anledning till att man är aktiv på sociala medier kan vara att man inte vill verka tråkig, missa något eller att man vill slippa tänka på andra jobbiga saker i ens liv. I det första exemplet kan man lite förenklat uttrycka det som att man är aktiv på sociala medier för att det ger en något positivt, och i det andra exempel kan man säga att man är det för att slippa negativa konsekvenser. Att vara aktiv på sociala medier kan alltså fylla olika funktioner för olika individer.

Ni kan säkert förstå att om användandet fyller en positiv funktion så är det sällan ett problem för oss men om vi gör det för att slippa något jobbigt så riskerar det att leda till negativa konsekvenser på lite längre sikt, även om det på kort sikt fungerar och gör att vi slipper något jobbigt.

Självklart kan mitt beteende att vara aktiv på sociala medier fylla bägge funktionerna. Men ofta är det den ena eller den andra funktionen som spelar störst roll. Vad som spelar störst roll kan förändras över tid. Jag kanske börjar vara aktiv på sociala medier för att det känns roligt och sedan övergår det mer och mer till att kännas som ett måste och något jag gör för att slippa negativa konsekvenser. Och just detta kan vi vara observanta på!

Jag brukar uppmuntra mina klienter att ta rollen som utforskare och detektiv i sina egna liv. Att göra experiment, såsom att begränsa tiden på sociala medier. Det är dock viktigt att göra det över lite längre tid eftersom den direkta effekten ofta är att det känns bestraffande. Om man varje gång man väntar på något brukar ta upp telefonen och scrolla genom flödet så kommer det i början att kännas tråkigt och jobbigt. Troligen kommer känslor av rastlöshet och kanske till och med oro att väckas. Men om man med nyfikenhet och över lite längre tid provar att istället för att ta upp telefonen iaktta miljön och människorna runtomkring en, tar tillfället i akt att andas lugnt, så kanske man kan hitta andra värden.

Jag vill också uppmuntra dig att involvera andra i sådana här experiment. Bestäm hur länge ni vill testa något. Utvärdera och reflektera sedan tillsammans över era upplevelser.

Läs också

Hälsoportalen

Den här webbplatsen är en portal för dig som har eller funderar på att skaffa Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring eller Bo kvar-försäkring. Här kan du bland annat få reda på mer om försäkringen, få svar på vanliga frågor, eller ta del av digitala hälsoprogram.