När det sociala livet dränker familjelivet

Som psykolog och parterapeut ser Emelie Wagner hur många fyller sin lediga tid med aktiviteter. Risken är att aktiviteterna börjar ta mer energi än de ger. Läs Emelies råd för att förhindra en relationskris i vad du trodde var ett härligt aktivitetsliv.

I många av de par Emelie har träffat är en mer social än den andre. Den som har ett större socialt behov tar ofta ett stort ansvar för att arrangera sociala aktiviteter, medan den andre ofta har svårt att uttrycka sitt behov av lugn och ro. Här måste ju bådas behov få utrymme. Men det är lättare sagt än gjort.

– Vi vill så himla gärna att vår partner ska vara som vi, vilket är en av de vanligaste orsakerna bakom konflikter. Därför måste man återkommande prata om det, för att hitta ett sätt att leva som tar hänsyn till varandras olikheter. En lösning kan ibland vara att man delar upp sig mer och gör saker i olika konstellationer i familjen, säger Emelie.

Det sociala kan ge mycket tillbaka men det kan också komma att ta mycket energi och plats. Att det blir många man ska hålla kontakt med, att man alltid är på väg till nästa grej.

– Många sätter ribban väldigt högt för allt de ska hinna med. Man behåller tempot från jobbet när man är ledig. Risken är stor att aktiviteter som är roliga i sig inte blir särskilt roliga utan mest saker som ska hinnas med. Av det blir man trött, alltför trött för att orka och vilja stanna upp och ta riktiga möten med varandra.

Emelie träffar par som kommit in i en ond cirkel där aktiviteterna är många och tröttar ut. Då gör man ofta fler aktiviteter för att slippa se och ta tag i förhållandet. - Så länge man håller igång behöver man inte känna efter så mycket, säger hon

Hon menar att många underskattar att man behöver tid för varandra för att få ett fungerande och kärleksfullt förhållande. Och att det inte är detsamma som att vara bredvid varandra och göra en massa andra saker samtidigt.

– För att relationer ska fungera bra och hålla behöver man uppmärksamma varandra. Man måste känna att man blir sedd av varandra. Blir man inte det så uppstår det ofta problem kring praktiska frågor, som lätt kan få stora konsekvenser, säger Emelie.

För att få tid att verkligen se och vara med varandra rekommenderar hon de enkla lugna aktiviteterna som att laga mat eller promenera tillsammans.

Många känner att det enda de gör tillsammans är att ha avstämningar om det praktiska. Emelie påpekar att det är viktigt att ibland höja blicken och prata om känslor. Om hur man känner sig, hur man upplever tillvaron med varandra och hur man skulle vilja ha det. Många kan i stressen vara oroliga för vad sådana samtal kan leda till.

– Men man måste våga prata om det, även om det känns läskigt! Sådana här samtal ska man ha regelbundet och de ska vara ambitiösa. Gärna att man avsätter tid för dem och kanske ordnar med barnvakt, säger hon.

För att förbereda sig tycker hon att det ibland kan vara bra att prata med en vän eller med en terapeut för att hitta var man själv står. Det finns även självhjälpslitteratur som kan vara till hjälp för att göra samtalen konstruktiva.

Emelie berättar att de flesta som söker parterapi gör det först när det är kris i förhållandet, när man prövat alla vägar och det har varit jobbigt länge.

– Då behöver man börja med att hantera pågående konflikter. Det är bra i och för sig men jag skulle gärna se att fler tog hjälp tidigare, säger hon. Det behöver inte vara värsta svårighetsgraden utan räcker med att båda känner att man inte kommer vidare och vill ta hjälp, avslutar hon.