Att sträva efter att få balans i livet är att sätta en oerhörd press på sig själv, menar livscoachen Helena Eriksson Grönbek. Bättre då att du tränar upp din förmåga att hantera obalans och kriser. Hon berättar hur du kan tåla motgångar bättre och prioritera rätt.

Balans i livet låter som något härligt och eftersträvansvärt. Glöm det, säger Helena Eriksson Grönbek i den nyutgivna boken "Fuck balance - gilla läget och må bättre".

Hur vi ska få ihop livspusslet, få balans i livet och en bättre familjetillvaro är frågor många ställer sig själva, dagligen.

– Det är alltför mycket vi inte kan ha kontroll över för att det ska fungera. Attans vad människor kämpar! Det blir så onödigt prestationsinriktat och slitsamt. För det händer att livet drabbar oss. Det bara är så! säger hon.

Helena har själv strävat efter att få till den där härliga balansen som hon beskriver som; ”Ett slags naturlig fördelning mellan jobb och vila, arbete och familj, make och barn, vänner och egen tid, egna prestationskrav och andras förväntningar.” Den strävan kan vara utmattande. Hon kände det som hon aldrig var särskilt bra på något, aldrig helt ikapp. Samtidigt såg hon att människor som accepterade obalans ofta hade en bättre förmåga att klara av svåra, kanske stressiga, situationer och att hantera misslyckanden. En förmåga hon insåg skulle vara klok att utveckla.

– Igångtriggaren för att ta tag i mig själv var när jag insåg att den klaustrofobi jag led av började smitta min dotter. Jag hittade en otroligt bra terapeut som fick mig att våga möta och notera känslorna när jag blev riktigt rädd. Det gjorde mig, över tid, mer tolerant och tillåtande mot min familj. Även här hade jag härjat runt för att allt skulle vara på mitt sätt, som jag hade tänkt ut, berättar Helena.

Det Helena förstod att hon ville utveckla kallas för resiliens inom psykologin. Resiliens tolkar Helena som en slags inre elasticitet och den kan tränas upp, bland annat med hjälp av mindfulness.

– Grunden för att stärka sin resiliens är att man blir medveten om vad man får för impulser, tankar och känslor när man är i olika stämningslägen. Med mindfulness söker du i dig själv och känner dina inre spänningar i olika situationer. Du förstår vad som engagerar dig, när du blir trött och när det säger stopp, säger Helena.

Helena förklarar att medvetenheten om det du känner och tänker gör det möjligt att ändra eller justera dina tankar och att låta jobbiga känslor passera. Du kan lättare stå ut med känslor av stress och oro. I kombination med den förbättrade förmågan att vara i stunden, som du också får av mindfulness, ökar dina möjligheter att välja hur du vill svara på olika händelser och människor.

– Vi är alla ledare och ska leda oss själva genom livet. När vi blir mer mindful stärker det vår förmåga att planera, strukturera och prioritera i vardagen. När vi stressar är vi så mycket sämre på det. Att prioritera är viktigt. Att bestämma oss för vad vi vill ägna vår tid åt och vad vi vill fokusera på är ju det som leder oss framåt. Mindfulness hjälper oss med det, förklarar Helena.

Många är vana vid att ha ett konstant stresspåslag och att tankarna hela tiden far iväg. De märker inte att de är stressade.

– Med mindfulness har du en metod för att bli medveten om det, och vilka situationer och vad som stressar dig, förklarar Helena. Genom att träna upp resiliensen blir man bättre på att både göra och fokusera på en sak i taget. När man blir bättre på det drar inte stressystemet igång lika ofta, säger hon.

Förmågan att vara närvarande i stunden ger bättre förutsättningar att ha nära relationer med vänner och familj, vilket i sin tur minskar stressen. Stark resiliens är också en bra grund för att hantera de plötsliga situationer och konflikter som uppstår i familjen.

– Då är det bra att ha tränat på att kunna hantera obehag, obalans och utmaningar. Det ger dig kapaciteten att lyssna och erbjuda din tid och ditt stöd, att kunna ge och ta och att sätta egna gränser. Att bygga upp resiliens sker genom träning och tålamod. Kan du få till mindfulnessträning varje dag är det toppen men några gånger per vecka är bättre än inget alls, säger Helena.

I boken beskriver hon hur man kan arbeta med metoderna acceptans och självmedkänsla för att öka förmågan att hantera och utvecklas av motgångar och misslyckanden, stora som små.

– Många är väldigt självkritiska, särskilt när de misslyckas. Det är då man behöver acceptans och självmedkänsla som mest, konstaterar hon. Vi behöver träna oss i att vara snälla mot oss själva, avslutar Helena.

Läs gärna artikeln Mindfulness för alla – om varför mindfulness är bra för dig och hur du kan få in mindfulness i ditt liv, med verktyg som fungerar för dig. En intervju med Ola Schenström, läkare och författare till böckerna 52 vägar till mindfulness och Mindfulness i vardagen.