Många orsaker till den psykiska ohälsan

Svensken är hälsosam och har en bra materiell livssituation. Ändå blir allt fler sjuka, stressjuka. Hur går det ihop? Länsförsäkringar har genomfört en undersökning om frisk- och riskfaktorer i arbetslivet. Här ger hälsostrategen Krisitna Ström Olsson, sin syn på vad som ligger bakom larmsiffrorna och förklarar vad arbetgivaren har för ansvar när det gäller att arbeta för hälsa.

Hälsan är god i Sverige och de flesta mår bra (3 av 4 enligt undersökning). Trots att Sverige på många sätt är ett välmående land (fred, sunda statsfinanser, hög kvalitet i vården, god folkhälsa, bra levnads- och arbetsmarknadsvillkor osv.) verkar vi ha allt större bekymmer med den psykiska hälsan. Sjukpenningtalet har rusat sedan 2011. Från 2011 till juli 2017 ökade sjukskrivningarna som förklaras av psykisk ohälsa med 129 procent. Är det arbetslivet som stressar? Eller är det snarare svårigheten att balansera arbetslivet med privatlivet som stressar? Eller har vi helt enkelt glömt bort vikten av återhämtning i vardagen?

I dag är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på just psykisk ohälsa. Många faktorer styr vår hälsa – det är inget nytt. Det som är nytt är att vi lever i en alltmer gränslös tid med höga krav på oss själva och vår omgivning.

Arbetsmarknadens förskjutning mot alltmer tjänstebaserade och tillfälliga anställningar kan vara en delorsak. Informationsflödet har formligen exploderat det senaste decenniet och det innebär enorma möjligheter, men ställer också krav på möjligheten och förmågan att sortera all information och prioritera – och prioritera bort. Med ett mer flexibelt arbetssätt suddas ofta gränsen mellan privatliv och arbetsliv ut och riskerar att äta upp den nödvändiga återhämtningen. Allt detta kombinerat med ökande krav på oss själva och på andra kan bli övermäktigt för en människa.

Vi lät utföra en undersökning kring frisk- och riskfaktorer i arbetslivet och den visar att stora riskfaktorer är kränkande särbehandling och mobbning, hög arbetsbelastning i kombination med låg kontroll, brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt dåligt arbetsklimat och konflikter.

Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete

Vi är alla individer med ett ansvar för vår egen hälsa. Men arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Enligt Arbetsmiljölagen är de ålagda att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att de när de planerar och leder verksamheten också ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera arbetsmiljön på ett sådant sätt så att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav och minimerar risken för olycksfall och ohälsa.

En undersökning vi lät genomföra för ett år sedan visar att 2 av 10 medarbetare på en arbetsplats inte vet ifall det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Av cheferna säger nästan 1 av 10 att de inte vet om ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs eller inte. En annan helt färsk undersökning, som Länsförsäkringar låtit utföra, visar att 2 av 10 chefer inte känner till de föreskrifter från Arbetsmiljöverket som förtydligar arbetsgivares ansvar kring det sociala och organisatoriska arbetsmiljöarbetet.

Med tanke på det skärpta krav på arbetsgivare som införs den 1 juli så behöver arbetsgivare allt stöd de kan få i att ta sitt arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren måste från den 1 juli nämligen ha tagit fram en arbetsanpassnings- och rehabiliteringsplan vid sjukskrivning senast på den 30:e sjukskrivningsdagen, om sjukskrivningen bedöms kunna bli 60 dagar eller mer.