Lyssna aktivt

Sammanfattning:

• Uppmuntra den andre med kroppsspråk och tal
• Stäm av med egna ord det du uppfattat och se om du fattat rätt
• Undvik vägspärrar såsom att börja berätta om egna erfarenheter eller börja lösa problem

I en tidigare artikel talade jag om vikten av att ha fungerande rutiner för att fånga upp när någon är i riskzonen för psykisk ohälsa och på så sätt kunna hindra att medarbetaren mår sämre, blir sjukskriven med mera. Det handlar om att fråga i tid. I artikeln beskrev jag varför ledare behöver bli duktiga på att ta andras perspektiv, en grundläggande färdighet för fungerande kommunikation.

Nu ska vi ta steget vidare. Att inta andras perspektiv och att lyssna aktivt hänger samman. Det är genom att lyssna aktivt som du får möjligheter att sätta dig in i någon annans perspektiv. Och du behöver kunna ta någon annans perspektiv för att kunna visa att du verkligen lyssnar.

Att lyssna är en konst som de flesta behöver träna på. Om du ger akt på hur folk pratar med varandra i lunchrummet eller på middagsbjudningen så kommer du att höra att samtalen ofta mer liknar monologer än dialoger. Man pratar till varandra, inte med varandra. Det finns många sätt att spärra vägen för verklig dialog.

En vanlig vägspärr är att man börjar berätta om egna upplevelser. När Håkan börjar berätta om sin semester i Danmark säger någon snabbt att “Där var jag förra året, var bodde ni? Vi bodde på…”. Om man istället vill förstå vad Håkan tänkt berätta om så bör man låta honom tala till punkt först och sen kan man kanske berätta om egna upplevelser. Håkan kanske tänkte berätta om något helt annat, vilket semestern i Danmark bara var en inledning till.

Har du någon gång varit med om att du berättat om något jobbigt som hänt och att någon direkt försökt lösa problemen åt dig (utan att du bett om det) eller kommit med goda råd? Att komma med lösningar och goda råd är en annan vägspärr. När Viktor kommer till jobbet och berättar om hur bilen krånglat hela vägen dit så kommer vissa snabbt med förslag på verkstad och andra kommer med förslag på vad som kan vara fel. Det kan vara väl menat men vänta tills Viktor har fått berätta färdigt om vad som berört honom. Det kan handla om något annat än du tror. Det kan hända att Viktor bara vill få dela det som hänt och inte alls behöver några råd.

Att lyssna aktivt är en teknik som ökar dina chanser att förstå vad andra försöker säga till dig. Ett första steg är att ge uppmuntran. Du har säkert talat med en telefonsvarare någon gång. Även om den tar upp allt det som du säger så fattas det något viktigt. Du som lyssnar behöver uppmuntra den andre med kroppsspråk och tal. Vänd dig mot den som pratar, ge ögonkontakt, nicka. Du kan uppmuntra genom att säga små ord som mm, ja, verkligen, aha, nej, jo och så vidare. Du kan också bli mer direkt och säga att du vill höra mer.

Det kan också vara bra att stämma av med den du lyssnar på att du fattat rätt. Du kan sammanfatta det du förstått hittills, eller bara upprepa det som sagts med andra ord. Du kan avsluta med att fråga om du förstått det rätt. Och kom ihåg att den som lyssnar är facit.

Forskaren och psykologen Brené Brown illustrerar på några minuter skillnaden mellan sympati och empati i ett tecknat filmklipp. Empati är färdigheten att kunna förstå och uppleva någon annans känslor. För att kunna känna och visa empati behöver du behärska både perspektivtagande och aktivt lyssnande. Filmklippet hittar du här:

Kom-ihåg-lista för aktivt lyssnande:

• Fråga dig själv först om du har tid och lust att lyssna
• Visa med ditt kroppsspråk att du lyssnar (vänd dig mot personen, ge ögonkontakt)
• Uppmuntra genom enkla små ord som mm, ja, verkligen, aha eller be personen mer direkt att berätta mer
• Stäm av och sammanfatta med egna ord för att se att du fattat rätt
• Vänta med att berätta om dina egna erfarenheter eller associationer
• Kom inte med lösningsförslag direkt utan vänta och fråga senare om hen vill ha hjälp att hitta en lösning.