Vetenskapens syn på stress

En vanlig förklaring är att stress och utmattningssyndrom beror på hög arbetsbelastning, men det är inte hela sanningen. Långvarig stress handlar om att hjärnan upplever ett eller flera konstanta hot. Oftast handlar det om risken att bli utesluten ur gruppen, eller att inte ha kontroll över vad som händer. Karin förklarar det med att människans hjärna inte har utvecklats nämnvärt sedan vi levde som jägare och samlare på den afrikanska savannen för 100 000 år sedan.

Då använde vi vårt vaktsinne för att inte överraskas av rovdjur och för att så snabbt som möjligt skaffa överblick och kontroll över osäkra situationer.

– Hjärnan scannar hela tiden av omgivningen för att se om vi är säkra. För hjärnan är allt antingen hot eller inte hot, och den överskattar alltid faror. Minsta lilla hot aktiverar stress, säger hon.

Karin menar att reaktionen i hjärnan är densamma när vi inte förstår en arbetsuppgift eller inte informeras om vad som händer på jobbet.

– Allt som gör att hjärnan inte kan koppla av från känslan av en möjlig fara är stressande. Det handlar om att ha kontroll. Det ska inte finnas några oklarheter. Ju fler frågetecken desto mer stress, förklarar hon.

Att bli utesluten ur gruppen var också livsfarligt på savannen. Vi reagerar därför automatiskt med stress på allt som får oss att ifrågasätta vår roll och status i gruppen.

– Den grövsta varianten på detta är förstås mobbning men det finns också mer lågintensiva former, som när chefen skäller ut dig, kritiserar dig eller inte ger dig feedback, säger Karin. Feedback är något som de allra flesta får alldeles för lite av. För så fort du får känslan av att inte bidra tillräckligt mycket så blir du stressad. Medan motsatsen, känslan av att du har en säker position i gruppen gör dig lugn och trygg, avslutar hon.

Karin Isberg vill inte gärna ge råd om livsförändringar till den som har stressrelaterade besvär, annat än att göra det som är så stärkande som möjligt för kroppen.

– Nej, för många som har stressade livssituationer har ju svårt att göra något åt saken. Att ha dålig ekonomi eller en jobbig situation hemma är ju till exempel oerhört stressande. Då är det inte realistiskt att ge förslag om att gå ner i arbetstid eller prova yoga. Sådana råd uppfattas bara som arroganta, säger hon.

Hon menar att även råd om att sova ordentligt kan vara stressande, eftersom den som är långvarigt stressad har svårt att somna och är lättväckt. Därför brukar hon istället rekommendera att fokusera på att äta ordentligt och att försöka komma ut på en promenad.

– Bra mat, frisk luft och promenader stärker kroppen och ger den bättre förutsättningar för att hantera stressreaktionerna, förklarar Karin.

Dessutom menar hon att det är klokt att försöka få en kort stund varje dag när man kopplar av så gott det går, på sitt eget vis.

– Fem minuters nedvarvning är bättre än noll. Det lär kroppen hur det är att vara avslappnad, eftersom den som varit stressad länge kan ha glömt bort hur det känns att vara lugn, säger hon.

Karin förklarar det med att det autonoma nervsystemet består av två delar som ska aktiveras växelvis; Det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet. Det parasympatiska nervsystemet har funktionen ”rest and digest”, så att vi återhämtar oss, smälter maten och får ny energi.

– Vid långvarig stress kan vi tappa kontakten med det parasympatiska nervsystemet. Det blir en paradox för ju längre tid du varit stressad desto svårare får du att varva ner, medan den som är relativt ostressad lätt hittar sitt lugn, säger hon.

Utmattningssyndrom ska enligt Karin behandlas med en kombination av vila och aktivitet.

– Man kan inte vila sig frisk! utbrister hon. Man kan däremot inleda sin rehabilitering med en period av vila men sedan ska man börja med sin ”rehabträning” för hjärnan, utan den blir man inte återställd. Du ska successivt bygga upp din förmåga att orka koncentrera dig, genom att ägna dig åt den mängd aktiviteter som din hjärna just då klarar av, förklarar Karin.

Hon berättar att många sätter igång som vanligt så snart de känner sig bättre och att de därför ofta faller tillbaka i utmattning.

Prata med din chef och ta professionell hjälp när det är för mycket

Arbetsgivaren har en skyldighet att uppmärksamma din stress och att hjälpa dig till en bättre situation. Nu beror stressen som sagt sällan enbart på arbetsmängden vilket gör att det kan vara svårt för en arbetsledare att inse att du är stressad. Karin menar att det därför är viktigt att du tar upp frågan med din chef och att du fokuserar på dina besvär:

– Säg bara såhär, förklarar Karin – Det är för mycket stress för mig just nu. Jag har svårt att fokusera, koncentrera mig, eller vad du har för besvär. Min situation är inte hållbar. Förhoppningsvis är din chef en relativt vettig människa som då konstaterar att det är något som måste åtgärdas. Det ligger ju i din arbetsgivares intresse att du fungerar bra på jobbet, påpekar hon.

Det kan vara klokt att ta frågan vidare till en hälsocoach eller psykolog för att hitta orsaken till stressen och söka efter fungerande lösningar.

– Man ska ta professionell hjälp när man känner att det är för mycket. När man känner: Nej, jag orkar inte längre, menar Karin. KBT är en bra terapiform för stress. Men den enskilt viktigaste faktorn är att få till den terapeutiska alliansen, alltså en relation där man känner sig lyssnad till av någon som man har förtroende för, avslutar hon.