Motverka dina genetiska riskfaktorer

Olika genvarianter bestämmer inte om du blir sjuk eller inte. De bestämmer bara den statistiska risken att drabbas av en viss sjukdom. Huruvida man faktiskt förblir frisk eller insjuknar beror i allra högsta grad på ditt sätt att leva ditt liv.

Vi människor är en del av jordens biosfär och i likhet med all annan levande materia på vår blåa planet är vi proteinbaserade varelser. Våra kroppar innehåller tiotusentals olika proteiner som har olika funktioner i kroppen. Det är dessa proteiner som ger oss våra unika egenskaper. Proteinerna gör oss till en biologisk art och varje individ har sina unika, individuella karaktärsdrag. Hur proteinerna ska byggas upp bestäms i sin tur av våra gener. En gen är en del av arvsmassa som bestämmer hur ett specifikt protein ska se ut.

Vi ärver våra gener från våra föräldrar. Vissa gener finns i olika varianter som skiljer sig från varandra något. Detta innebär att även proteiner som kodas av respektive gen finns i olika varianter. Det är välkänt att vissa genvarianter är associerade med ökad risk att drabbas av specifika sjukdomar. Det betyder att det finns en ärftlig komponent i många sjukdomar. Om vi tittar på hjärt-kärlsjukdomar så har man funnit att den som har en mor eller en far med en historia av hjärt-kärlsjukdom tidigt i livet också har 60 till 75 procent högre risk att själv bli drabbad. De som har syskon med hjärt-kärlsjukdom löper 40 procent högre risk att drabbas av denna typ av åkommor.


Livsstilen påverkar dina chanser att förbli frisk oavsett genetiken

Det viktiga är dock att förstå att ärftligheten bara handlar om den statistiska RISKEN att bli drabbad. Det är inget som garanterar att man blir eller inte blir sjuk. Låt oss jämföra det med risken att bli påkörd av en bil. Det är ju många gånger större risk att man blir påkörd om man går ut i trafiken än om man stannar hemma. Väldigt få blir påkörda i sina hem. Men när vi ger oss ut på gatorna så beror risken för påkörning på hur man uppträder i trafiken. Om man följer trafikreglerna, väntar på grön gubbe, använder övergångsställena så reducerar man risken avsevärt.

Samma gäller även genetiken och sjukdomsrisken. Man kanske har ärvt en genvariant som medför en högre risk för någon sjukdom, men huruvida man blir eller inte blir sjuk påverkas av livsstilen. Om man lever hälsosamt, äter bra, sover bra, motionerar lagom mycket så reducerar man risken att bli sjuk. Gener säger bara hur stor risken är men det är individen själv som i hög grad bestämmer vad som faktiskt händer. Risken att bli sjuk, eller om man vill, chansen att förbli frisk beror på såväl gener som miljö (livsstil). Kom ihåg att det handlar om statistik, det finns inga garantier. Man kan ha låg genetisk risk, leva bra och ändå bli sjuk. Likväl kan man ha hög genetisk risk, leva osunt och ändå slippa att insjukna. Sannolikheten för detta är dock låg.


Det finns inga dåliga genvarianter, bara olika genvarianter

Det är lätt att bli besviken om man inser att man har en genvariant som medför ökad risk för någon sjukdom. Men om sådana genvarianter bara hade varit till en nackdel så hade de för länge sedan utraderats av evolutionen. Att dessa varianter finns kvar innebär att de har inneburit och troligen innebär en evolutionär fördel. Säg att man har en genetik som innebär att man inte lägger på sig fett, man är helt enkelt smal. Då slipper man ju övervikt och fetma med all den problematik som dessa medför. Men undervikt gör att man å andra sidan löper högre risk att utveckla benskörhet. Så en genvariant som ger ökad risk för en sjukdom är ofta ett pris man betalar för någon eller några fördelar i andra avseenden.

Det genetiska lotteriet är just ett lotteri. Vi bestämmer inte över vilka genuppsättningar vi ärver. Men vi bestämmer över hur vi lever och det är det som avgör våra chanser till ett långt, friskt och lyckligt liv. Så stressa lagom, ät bra, träna regelbundet och vårda dina sociala kontakter. Då skapar du de bästa förutsättningarna oavsett vilka gener du har. Och glöm inte att följa trafikreglerna när du är ute i trafiken.

Om författaren:

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan i Dalarna. Under sin karriär har han bland annat tränat Norges olympiska landslag och utarbetat nya riktlinjer för barn- och ungdomsträning på uppdrag av Riksidrottsförbundet. Han har även vunnit pris för sin framstående idrottsforskning inom bland annat muskulär uthållighet. I dag forskar han om kroppens anpassning till träning och fysisk aktivitet. Läs mer om Michail Tonkonogi hos vår hälsopartner www.healthcompetence.se
Författare: Michail Tonkonogi

Håll dig frisk med våra försäkringar

Visste du att du har tillgång till flera hälsofrämjande tjänster med vår sjukvårdsförsäkring och Bo kvar-försäkring? De består bland annat av en hälsoprofil, KBT-baserade hälsoprogram och samtalsstöd – som hjälper dig att hålla dig frisk och må bra.

Läs mer om sjukvårdsförsäkring

Läs mer om Bo kvar-försäkring

Fler artiklar på ämnet

Får du våra nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress för att få vårt nyhetsbrev.

Läs mer om vår hantering av personuppgifter personuppgifter

Tyck till

Skulle du rekommendera den här sidan till en vän eller kollega?

Tack för att du hjälper oss förbättra vår webbplats!

Hälsoportalen

Den här webbplatsen är en portal för dig som har eller funderar på att skaffa Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring eller Bo kvar-försäkring. Här kan du bland annat få reda på mer om försäkringen, få svar på vanliga frågor, eller ta del av digitala hälsoprogram.