Så hjälper du yngre som mår dåligt

Hur vet man om någon mår dåligt

Nina Oldberg påpekar att det kan vara svårt att veta om en tonåring mår så dåligt att hen behöver hjälp. Att tonåringen är allmänt irriterad och avvisande är ofta uttryck för helt normala utvecklingsfaser.

– Du ska vara uppmärksam på det som är bestående och konsekvent, förklarar Nina. Om barnet eller tonåringen under en längre tid är ilsken och irritabel, eller nedstämt och avståndstagande mot dig som förälder så ska du ta det på allvar. Särskilt om det påverkar barnets, eller tonåringens vardag. Om det håller i sig i två till tre veckor så är det länge påpekar hon.

Barn och tonåringar som mår psykiskt dåligt isolerar sig gärna. De sluter sig inom sig själv. Kanske att de även äter eller sover dåligt. De kan ha psykosomatiska besvär som magont eller huvudvärk.

– Jag tycker även att du ska ha koll på deras ”självomsorg”, att de tar hand om sig själva - allt från att de borstar tänderna och duschar, till att de är snälla mot sig själva och klarar att söka tröst vid behov, säger Nina.

Tveka inte att söka hjälp

Nina är orolig för att många har tagit till sig av rubriker om att det är kris inom barn- och ungdomspsykiatrin och om att fler barn och ungdomar än någonsin har psykiska problem. Att många på grund av det inte tar kontakt med vården.

– Det finns bra information på internet. Men är du fortsatt osäker, eller om du inte upplever dig komma någon vart på egen hand så är det en bra idé att rådgöra med någon, menar Nina. Ser du varningssignaler så ring en vårdcentral, skolhälsovården, BVC för barn under sex år, BUP eller du som har förebyggande hälsotjänster oss på samtalsrådgivningen! säger hon.

Kommunikation är A och O

Den bästa strategin för att ha en fungerande kommunikation med ditt barn är att du som förälder finns där och väntar ut att det vill prata. Att du med jämna mellanrum försöker inleda ett samtal och accepterar ett nej. Du ska inte drabbas av panik när du inte får till det, även om du förstår att något är galet.

– Du behöver ha en beredskap för när barnet öppnar sig och börjar prata, kanske om en svår situation eller något som känns jobbigt, säger Nina. Då gäller det att ha lugnet att lyssna utan att värdera det som sägs, eller försöka komma med snabba lösningar, förklarar hon. En bra teknik är att repetera det du uppfattar som viktigt för barnet. Då visar du att du lyssnar och respekterar barnets känslor, förklarar hon.

Fast ibland är det svårt att ens få prata det minsta med sitt barn, medger Nina. Då kan det vara bra att försöka göra aktiviteter tillsammans. Det kan vara något enkelt som att ta en kvällspromenad eller göra en utflykt.

– Det kan vara en lättnad att inte kallas till ett samtal, utan istället erbjudas göra något, där de själva kan börja prata, om de känner för det, och annars bara ha en trevlig stund, säger hon.

Trots goda försök att få till samtal landar många föräldrar i akuta situationer där de snabbt måste förstå vad som händer. Om du kan tycker Nina att du inför sådana samtal ska samla in information från utomstående, för att få en bättre bild av barnets eller tonåringens situation. Det ska vara personer du har förtroende för. Många problem blir synliga i skolan och därför bör du bland annat prata med någon av lärarna.

– Ibland kommer det lägen när du som förälder måste tvinga dig till ett samtal med sitt barn, påpekar Nina. Du vet att du har skäl till oro. Du står för trygghet. Du får klampa in i rummet, stänga av datorn och dra upp gardinen. Samtidigt poängterar du att du vet att sättet att ta samtalet är konfliktfyllt, men att det är din plikt som förälder. Du poängterar att ni kommer att ha återkommande samtal tills situationen ordnar upp sig. Och framförallt påpekar du att ni ska lösa situationen tillsammans, att det är ett samarbete, avslutar hon.

Ett annat sätt att förbereda sig inför samtalet är ta kontakt med en vårdcentral, skolhälsovården eller BUP. Ni kan boka in en tid för ett första samtal tillsammans med ditt barn eller din tonåring och göra upp en plan för den närmaste framtiden. Ofta ger behandlare möjlighet till såväl enskilda som gemensamma samtal.

– Allt detta är bra att kunna berätta för barnet, som ofta tycker att det är skönt att få prata av sig med en utomstående vuxen som de kan ha förtroende för, säger Nina.

Tanken är att du och barnet, eller tonåringen, i samtalet ska se hur ni gemensamt kan ta några steg för att göra situationen lite bättre. När ni senare kanske har kontakt med vården och fått bättre grepp om situationen gör ni en gemensam plan för att hjälpa barnet att komma tillrätta med sin psykiska ohälsa.

Tillsammans med Nina Oldberg går vi på djupet inom några av de yttringar som är vanligt förekommande inom psykisk ohälsa bland unga:

Självskadebeteende/skärande

Självskadebeteende är vanligt bland unga. Det är vanligare bland tjejer än killar. På nationella självskadeprojektets sajt kan du läsa om svenska studier som visar att uppemot 40 procent av eleverna på högstadiet någon gång avsiktligt skadat sig och att 12 procent gjort det vid upprepade tillfällen.

Läs mer (https://lansforsakringar.soshalsa.eu/artiklar/saa-hjaelper-du-yngre-som-maar-daaligt/sjaelvskadebeteendeskaerande/)

Ätstörningar

Enligt statistik från Socialstyrelsen är ätstörningar ett kraftigt ökande problem bland barn och ungdomar. Antalet 10 till 14-åringar som behandlas för anorexi inom öppenvården har till exempel ökat med 70 procent mellan 2011 och 2017.

Läs mer (https://lansforsakringar.soshalsa.eu/artiklar/saa-hjaelper-du-yngre-som-maar-daaligt/aetstoerningar/)

Depression och självmordstankar

Depression bland barn och tonåringar känns ofta igen på ihållande och återkommande ilska, nedstämdhet eller irritabilitet. Men det kan även vara psykosomatiska problem som återkommande huvudvärk eller långvariga sömnbesvär.

Läs mer (https://lansforsakringar.soshalsa.eu/artiklar/saa-hjaelper-du-yngre-som-maar-daaligt/depression-och-sjaelvmordstankar/)

LÄNKAR TILL BRA INFORMATIONSSAJTER OM BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA

• På www.1177.se finns mycket information om barn- och ungdomars utveckling och behov. Du får råd för hur du som anhörig ska hantera svåra situationer och psykisk ohälsa hos ditt barn och tonåring. Du får även aktuella länkar till vart du ska höra av dig i din region/landsting för att få hjälp för ditt barn eller tonåring. 1177 om tonåringar (https://www.1177.se/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/barnets-utveckling/tonaringar-13-18-ar/).

Text 1177 om barns (https://www.1177.se/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/barnets-utveckling/) utveckling i olika åldrar.

LÄNKAR TILL IDEELLA ORGANISATIONER OCH INITIATIV SOM HJÄLPER BARN OCH UNGDOMAR MED PSYKISK OHÄLSA

• BRIS, Barnens rätt i samhället. (https://www.bris.se/for-barn-och-unga/just-nu/) För barn och ungdomar som mår dåligt har BRIS bland annat ett samtalsstöd med volontärer och en chatt med kurator.
• Föreningen Tilia och Tiliachatten. (https://www.foreningentilia.se/chatt-2/) Föreningen Tilia arbetar för ungas psykiska hälsa. Merparten av de 2000 medlemmarna är unga och unga vuxna. Tiliachatten är öppen varje kväll mellan 21 och 22.30. I den svarar unga vuxna med erfarenhet av olika former av psykisk ohälsa.
• Tjejzonen (https://www.tjejzonen.se/fa-stod/) Sveriges största stödorganisation för tjejer mellan 10–25 år. På tjejzonen kan tjejer chatta med en ”Storasyster” och regelbundet träffa en Storasyster online, En Storasyster är ”en vanlig tjej som är några år äldre än dig”.
• Skärmhjälpen (https://skarmhjalpen.se/) Ett initiativ för att hjälpa vuxna och barn till mer välbefinnande i en digitaliserad vardag