Allt fler alarmerande rapporter konstaterar att svenska barn inte rör sig tillräckligt mycket idag. I sådana rapporter relaterar man oftast barns rörelsevanor till WHO:s riktlinjer som bland annat stipulerar att barn mellan 5 och 17 år gamla behöver ha minst 60 min fysisk aktivitet varje dag, samt minst 3 intensivare pass av muskel- och skelettstärkande träning per vecka(1).
Det gäller att ha i åtanke att dessa rekommendationer utgör det absoluta ”golvet”. Det är alltså den minsta rörelsemängden som barn behöver för att undvika förhöjd risk för sjukdom.
Att hoppas på att idrottslektioner i skolan kan uppfylla behovet är inte särskilt konstruktivt. I praktiken handlar det om i genomsnitt 39 idrottslektioner per år i Sverige, där barn rör sig ca 10–15 min per lektion(2). Den sammanlagda rörelsemängden under idrottslektionerna motsvarar inte ens 3 procent av det rörelsebehov som barn har på årlig basis(3). Även om man skulle fördubbla antalet idrottslektioner, vilket i sig hade varit enormt positivt ur flera olika synvinklar, skulle det fortfarande täcka mindre än 6 procent av barns rörelsebehov3. Lösningen ligger uppenbarligen inte där.
Lösningen ligger i att utgå från sina egna förutsättningar. Om man har tid och råd så finns föreningsidrott att tillgå. Men i dagens pressade vardag har många svårt att både hinna med och ha råd att bära de kostnaderna som föreningsidrotten kräver. Som tur är finns fler lösningar.
Tänk på att barn tillbringar största delen av sin tid i skolan. Kan det finnas möjligheter där som ligger utanför idrottslektionerna? Till exempel transport till och från skolan. Kan barnet gå eller cykla till och från skolan i stället för att bli skjutsade? Det kan fungera för vissa, men inte för alla. Men så finns det även raster mellan lektionerna och fritids.
Idag finns det faktiskt både ekonomiska resurser och kompetensresurser. Det finns något som heter ”Rörelsesatsning i skolan(4) som är ett regeringsuppdrag till idrotten. Dessa medel är avsedda just för att skapa möjligheter för alla barn att röra sig mer under skoldagen. Men det förutsätter att skolan går med i satsningen. Som förälder kan man gå ihop med andra föräldrar och starta en dialog med skolledningen att faktiskt ta del av dessa resurser. Den senaste forskningen indikerar att denna satsning är effektiv(5).
Att gå samman med andra klass- och skolföräldrar kan vara en bra insats. Det finns exempel där man på så sätt kan få föreningsidrotten att komma till skolan. Tänk vad bra att kunna hämta sitt barn från fritids och barnet redan är färdig-tränat! Man slipper lägga ner en massa tid på skjutsande och väntan, och du kan använda tiden för annat. Så visst finns det möjligheter och goda exempel.
Det gäller att sätta sig ner och se över sin situation och sina möjligheter, och tänka lite utanför boxen. Det viktigaste är ju, trots allt, att barn rör sig och att de har rörelselusten i sig. Hur och var de gör det är inte lika viktigt.
Det handlar om att skapa förutsättningar och möjligheter för dem. Kan man anlägga en iskana, en klätterställning, en bollplan? En mycket bra lösning är att föra barn samman fysiskt och inte digitalt. I många fall blir de spontant fysiskt aktiva då. Så var kreativ och kom ihåg att även en liten ökning av barns fysiska aktivitet betyder enormt mycket för deras hälsa. Man behöver inte ha alltför högt ställda ambitioner. Även små förbättringar ger väldigt stora effekter.
Källor
1. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity
2. Fröberg A, Raustorp A, Pagels P, Larsson C, Boldemann C. Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden. Acta Paediatr 2017; 106: 135–41.
3. Tonkonogi M, Hawke E. The way that physical education aims to provide the recommended dose of physical activity in school children is multifaceted. Acta Paediatr 2017 Jan;106(1):12-13.
4. https://www.rf.se/rf-arbetar-med/aktuella-satsningar/rorelsesatsning-i-skolan.
5. Svanelöv E. ‘You don’t want to do things alone’: children in low to middle schools talk about physical activity during recess time. Sport, Education and Society 2023 DOI: 10.1080/13573322.2023.2246475.
Visste du att du har tillgång till flera hälsofrämjande tjänster med vår sjukvårdsförsäkring och Bo kvar-försäkring? De består bland annat av en hälsoprofil, KBT-baserade hälsoprogram och samtalsstöd – som hjälper dig att hålla dig frisk och må bra.
Får du våra nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress för att få vårt nyhetsbrev.
Läs mer om vår hantering av personuppgifter personuppgifter
Tyck till
Tack för att du hjälper oss förbättra vår webbplats!