Så pratar du med barn och unga om kriget

Kriget i Ukraina är fruktansvärt och ovisst. Självklart blir många oroliga och inte minst våra barn. Vår expert Liv Svirsky hjälper dig med hur man pratar med barn och ungdomar i din familj om en sådan här situation. Vad är rätt sak att säga? Hur kan man lugna utan att behöva ljuga? Sammanfattningsvis är svaret att hur vi talar med barn om samhällskriser och traumatiska händelser till stor del utgår från barnets ålder.

Utgå ifrån barnets frågor

En bra grundregel är att prata med barn utifrån deras egna frågor. Besvara den fråga du får på ungefär samma nivå av komplexitet som frågan har. Om ett yngre barn frågar ”Är det krig?” kan du svara ”Ja, just nu är det krig i ett land som heter Ukraina”. Undvik alltså att göra dina svar mer komplicerade än vad barnet faktiskt frågar efter. I takt med att barn blir äldre uppfattar de desto mer och behöver också få vuxenvärldens stöd i att reflektera över och förstå vad som sker runt dem. Barnets frågor är dock fortfarande en viktig utgångspunkt.


Inbjud till samtal – på barnets villkor

Vad händer om barnet inte ställer några frågor alls? Betyder det att barnet har full koll och varken oroar eller bryr sig om det som sker? Nja, riktigt så behöver det inte vara. Om du har ett skolbarn som inte nämner kriget kan det vara på sin plats att ställa en fråga för att inleda ett samtal. Du kan till exempel fråga ditt barn om de talat om händelsen i skolan eller om barnet har några frågor eller funderingar kring det som sker. Det kan bli en bra inledning till ett samtal som fortsättningsvis kan utgå ifrån barnets frågor. Om barnet svarar att det inte vill tala om saken alls kan du säga att du finns där om barnet skulle ändra sig.


Källkritik

Äldre barn som själva tar del av nyhetsflöden kan behöva hjälp att sålla i det de tar till sig. En diskussion om det är minst lika viktig som att bemöta barnets frågeställningar.


Undvik lögner

En vanlig fundering från föräldrar är om man måste berätta hela sanningen för sitt barn. Även där är svaret beroende av barnets ålder. Om ett yngre barn frågar om det kommer bli krig här vill du kanske lugna barnet. Och det är ok! Utan att ljuga kan du säga något i stil med ”Nu är det krig i Ukraina, men det är inte krig här.” På så sätt undviker du lögner och därmed att barnet tappar förtroende för dig. Samtidigt undviker du den komplicerade diskussionen om vad som kan komma att ske med risker, prognoser och spekulationer.


Oroliga barn

Vissa barn blir givetvis väldigt oroliga av det som sker och kanske tar upp frågor om det ofta. Frågor av typen ”Blir det krig här?”, ”Kommer vi bli bombade nu?” eller ”Måste vi fly?”. Om barnets frågor är många och barnet inte lugnas mer än tillfälligt av dina svar kan det vara bra att begränsa tiden ni talar om detta. Bestäm en tid varje dag då ni talar om kriget och övrig tid talar ni om annat.


Begränsa inflödet

Med barn i hemmet är det också klokt att begränsa mängden tid som ni lyssnar på nyheter eller talar om kriget. Försök att göra det på tider då barnen inte hör för att minska deras exponering. Ibland kan en begränsning göra gott även för dig själv.


Aktivera er tillsammans

En sak som kan lugna barn är att tillsammans göra en aktivitet där man engagerar sig i frågan. I just detta fall kan det vara att skänka pengar till en hjälporganisation eller samla in saker till insamlingar.


Kom ihåg dig själv

Och du, glöm inte att ta hand om dig själv också. Din oro påverkar dina barn, så gör saker som får dig själv att stå ut i det som sker. Behöver du professionell hjälp för att kunna fungera som förälder så dra dig inte för att söka den.


Sammanfattningsvis

1. Låt dina svar utgå ifrån ditt barns frågor.

2. Om ditt barn inte frågar så bjud in till samtal och tydliggör att du finns där om barnet vill tala.

3. Begränsa mängden information barnet tar del av i media.

4. Tala med äldre barn om vikten av källkritik.

5. Ta hand om dig själv också.


För ett mer utförligt samtal om detta pratar psykologerna Liv och Lars mer om ämnet i deras podcast Barnpsykologerna: play.acast.com/s/barnpsykologerna/141-att-tala-med-barn-om-kriser.

Om författaren:

Liv Svirsky är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och utbildad handledare i KBT. Liv har lång erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar, vuxna och par. Hon handleder personal inom olika verksamheter samt föreläser och har en deltidstjänst som adjungerad lärare på Stockholms universitet. Utöver det svarar hon på läsares frågor om psykologi på Psykologiguiden och har skrivit flertalet böcker både riktade till professionen, föräldrar och barn. Tillsammans med en kollega gör hon podcasten ”Barnpsykologerna” som finns där poddar finns.

Läs mer om Liv på sthlmkbt.se

Håll dig frisk med våra försäkringar

Visste du att du har tillgång till flera hälsofrämjande tjänster med vår sjukvårdsförsäkring och Bo kvar-försäkring? De består bland annat av en hälsoprofil, KBT-baserade hälsoprogram och samtalsstöd – som hjälper dig att hålla dig frisk och må bra.

Läs mer om sjukvårdsförsäkring

Läs mer om Bo kvar-försäkring

Fler artiklar på ämnet

Får du våra nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress för att få vårt nyhetsbrev.

Läs mer om vår hantering av personuppgifter personuppgifter

Tyck till

Skulle du rekommendera den här sidan till en vän eller kollega?

Tack för att du hjälper oss förbättra vår webbplats!

Hälsoportalen

Den här webbplatsen är en portal för dig som har eller funderar på att skaffa Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring eller Bo kvar-försäkring. Här kan du bland annat få reda på mer om försäkringen, få svar på vanliga frågor, eller ta del av digitala hälsoprogram.