Hälsoportalen

Det startar i samband med puberteten och fortsätter via eventuell graviditet och vidare genom klimakteriet. Preventivmedel och behandlingar vid barnlöshet kan för vissa vara ytterligare belastning. Somliga kvinnor märker ganska lite av hormonella svängningar, medan andra påverkas mer.

Kunskapen om klimakteriet ökar

Under senare år har kunskapen om kvinnors hormonella hälsa ökat. Idag talar vi mer öppet om PMS och de psykiska symtom som kan följa med det, till exempel ångest, irritabilitet och nedstämdhet.

Även uppmärksamheten på gravida och nyförlösta kvinnors psykiska mående har ökat. På samma sätt har intresset för klimakteriet och psykisk hälsa vuxit både hos allmänheten och hos vårdgivare.

I takt med att kunskapen ökar blir det också tydligare att klimakteriet inte bara handlar om kroppsliga förändringar. För många påverkas även det psykiska måendet. Det har bidragit till en större medvetenhet om att kvinnor kan behöva stöd och behandling under denna livsfas, som för många pågår under flera år.

En tid av förändring

Klimakteriet markerar slutet på den fertila perioden, något som i sig kan väcka starka känslor. Samtidigt sammanfaller perioden ofta med andra förändringar i livet. Barn kan vara på väg att flytta hemifrån samtidigt som de egna föräldrarna blir äldre.

För många är det här en omvälvande livsfas som väcker existentiella funderingar. Man ser på livet med nya ögon och börjar ompröva gamla sanningar.

Det är alltså inte ovanligt att klimakteriet sammanfaller med en livsfas där både biologiska och psykologiska förändringar sker samtidigt.

Vanliga symtom vid klimakteriet

När man talar om symtom vid klimakteriet tänker många först på de kroppsliga besvären. Värmevallningar, svettningar, muskelvärk och torra slemhinnor är välkända exempel.

Men klimakteriet kan också påverka den psykiska hälsan. Många beskriver till exempel:

• ökad känslighet för stress
• perioder av nedstämdhet eller oro
• koncentrationssvårigheter
• så kallad hjärndimma
• trötthet och sömnproblem är vanligt

För vissa är symtomen milda, medan andra upplever en tydlig påverkan på både arbete, relationer och livskvalitet.

Klimakteriet eller depression?

Många av de symtom som uppstår under klimakteriet liknar symtom vid depression, ångest eller utmattning. Därför är det viktigt att vårdgivare har klimakteriet i åtanke när de bedömer psykiska symtom hos kvinnor i denna ålder.

För många kvinnor är hormonbehandling det vanligaste sättet att lindra klimakteriebesvär. Men alla kan eller vill inte använda hormoner. Då kan andra behandlingsalternativ vara aktuella.

Psykologisk behandling vid klimakteriet

Psykologisk behandling kan vara ett värdefullt komplement till hormonbehandling – och i vissa fall ett alternativ. Många av de besvär som är vanliga under klimakteriet går att arbeta med inom psykologisk behandling.

Sömnstörningar kan till exempel förbättras med hjälp av strategier som skapar tydligare rutiner kring kväll och läggning. Även om sådana förändringar inte alltid löser problemet helt kan de bidra till bättre sömn och mer återhämtning.

Många kvinnor upplever också en ökad känslighet för stress under klimakteriet. Då kan det vara hjälpsamt att arbeta med strategier för stresshantering, till exempel hur man prioriterar, sätter gränser och skapar utrymme för återhämtning i vardagen.

Även nedstämdhet och ångest kan ofta behandlas framgångsrikt med psykologiska metoder, även när besvären delvis har hormonella orsaker.

Att i en psykoterapi få hjälp att orientera sig i de mer existentiella frågor som rör identitet, relationer och livsriktning kan också vara värdefullt, och ett sätt att ta hand om sig själv och visa sig själv omsorg.

När ska man söka hjälp?

Om symtom vid klimakteriet börjar påverka vardagen på ett sätt som känns svårt att hantera kan det vara klokt att söka hjälp.

Det kan till exempel handla om att:

• nedstämdhet eller oro håller i sig under längre tid
• sömnproblemen blir svåra
• att trötthet och koncentrationssvårigheter gör det svårt att fungera i arbete eller relationer

Det är viktigt att vårdgivare tar hänsyn till hormonernas betydelse när de bedömer psykiska besvär hos kvinnor. Samtidigt kan det vara bra att själv lyfta frågan om klimakteriet när man söker vård.

Psykologisk behandling – ett komplement till hormonell behandling

Psykologisk behandling ska inte ses som ett sätt att förminska hormonernas betydelse, varken under klimakteriet eller under andra faser i livet. Hormonella förändringar är ofta en central del av de besvär som uppstår.

Däremot kan psykologisk behandling för många vara ett värdefullt komplement till hormonbehandling, eller ett alternativ för den som inte kan eller vill använda hormoner.

Ökad kunskap om klimakteriet – och om hur både kropp och psyke påverkas – kan göra det lättare att förstå sitt mående och hitta den hjälp som passar bäst.