Hantera deadlines och semesterstress

Sammanfattning:

• Prioritera bland aktiviteter och se till att ha mycket luft i planeringen
• Börja varva ned redan nu för att öka återhämtningen under semestern
• Gå och lägg dig i tid trots att det är ljust och se till att få ordentligt med sömn
• Om det känns omöjligt eller för pressat -ta hjälp av Länsförsäkringars personliga samtalsstöd

Tänk att vi skulle få högsommar redan i maj. Men trots att sommarkänslan kommer stannar inte vardagen upp utan den rullar på i minst lika högt tempo som tidigare. På många arbetsplatser är sista tiden inför semestern en särskilt hektisk period.

Alla kan nog känna igen symptom på stress; tankar som snurrar, svårigheter att koppla av, ökande puls, huvudvärk och irritation. Symptomen på stress kan vi känna av både känslomässigt och fysiskt men även kognitivt så att vi till exempel får svårt att koncentrera oss och att minnas. Till och med att försöka hålla sig lugn och att inte bli stressad kan göra att man känner sig stressad.

Vill du vara med på ett experiment? Då har du chans att vinna 100 000 kronor. Det enda du behöver göra är att inte bli stressad. Tänk dig in i situationen att du blir uppkopplad mot världens mest pålitliga stressdetektor. Om den ger det minsta utslag får du en dödlig elchock, om inte så vinner du pengarna.

Skulle du vilja ställa upp på experimentet? Förmodligen inte. Trots att man ofta försöker styra över sina känslor så förstår man instinktivt att det inte skulle fungera. Det beror på att vår respons på stress sker automatiskt. Reaktionen aktiveras genom den icke-viljestyrda delen av vårt nervsystem. Människan behöver den mekanismen för att kunna reagera snabbt och ta sig undan hot. Ett exempel kan vara när vi går ut i gatan och det kommer en buss i snabb fart. Reaktionen i kroppen är blixtsnabb och automatisk.

Stressreaktionen som aktiveras kallas för kamp-flyktsystemet. Det kallas så på grund av att det gör oss redo för att kämpa eller fly från ett hot. Kamp-flyktsystemet har hjälpt människan att klara sig undan faror i hundratusentals år och innebär en total omställning av vår fysiologi. Hjärnan skickar ut signaler som påverkar hela kroppen. Socker och stresshormoner såsom adrenalin, noradrenalin och kortisol frisätts. Idag har hoten bytts ut från farliga rovdjur till deadlines, konflikter, rödljus osv. Men även om orsaken till stresspåslaget har ändrat innehåll, ser vårt alarmsystem likadant ut som det gjorde för hundratusentals år sedan.

Trots alla larmrapporter om stress vill jag understryka att all stress inte är farlig. Vi människor är gjorda för att ha ett visst mått av stress i livet. Vi är dock i första hand gjorda för att hantera kortvarig stress. Det är långvarig stress utan återhämtning som gör att vi riskerar att få negativa konsekvenser av stress. Andra faktorer som påverkar om stressen leder till negativa konsekvenser är i hur hög grad man känner kontroll över sin situation, dvs möjlighet att påverka det som händer. Man kan också hantera stress bättre om man trivs med det man gör och har bra socialt stöd i vardagen. Något annat som kan göra oss mer stresståliga är fysisk aktivitet, läs mer om det i Anja Näslunds text.

Det viktigaste du kan göra för att hantera de sista veckorna på arbetet eller förväntningarna på sommarsemestern är nog att prioritera. Ta dig tid att sitta ned och gå igenom förväntningar och lista gärna sådant du vill göra både före och under semestern. I nästa steg bör du fundera över och gärna resonera om vad som verkligen är viktigt i ditt liv just nu. Använd det för att prioritera bland önskvärda aktiviteter.

Något annat du kan göra för att bättre hantera denna hektiska period är att redan före eventuell semester se till att lugna ned arbetstakten. Ta pauser under dagen, samarbeta med andra och be om hjälp eller prata med din chef ifall situationen känns ohållbar. Prioritera stunder av vila och återhämtning på fritiden. Om du kan börja varva ned redan nu så ökar chanserna för att du ska kunna slappna av och få återhämtning under semestern.