Ljusets betydelse för hälsan

Solen ger oss ljus i olika våglängder, både synligt och osynligt. Ju längre våglängd desto djupare tränger det in i kroppen. Solljuset kan faktiskt nå hela vägen in till de djupaste delarna av våra kroppar och påverka tarmar, organ, blodomlopp och till och med hjärnan.

Så utvinner kroppen energi

Människan har ingen möjlighet att utvinna energi direkt ur solen som de fotosyntetiserande växterna kan. Men ljuset ökar vår kapacitet att utvinna energi ur maten vi äter. Detta sker i cellernas kraftverk som kallas mitokondrierna, där ATP bildas. ATP är kroppens energivaluta och används när du tänker, aktiverar dina muskler, men även i immunförsvaret och i andningen.

Immunförsvaret blir bättre

Genom att öka ATP-nivåerna i våra celler kan vi bli en lite bättre version av oss själva. Ljuset hjälper oss att höja dessa nivåer och konsekvenserna av det är hisnande. Det påskyndar läkning och reparation av vävnader, samtidigt som det dämpar inflammationer och lindrar smärta. Immunförsvaret börjar fungera bättre och risken minskar för allt från enkla förkylningar och allergi till cancer, dödliga infektioner och autoimmuna sjukdomar såsom reumatisk artrit, MS, Crohn’s sjukdom och ulcerös kolit.

Minskad risk för stroke och hjärtinfarkt

En mycket intressant och snabb effekt av solljus är att mängden kväveoxid ökar i blodet, vilket gör att blodkärlen vidgas och risken för stroke och hjärtinfarkt sjunker direkt. Det är en möjlig förklaring till varför det i genomsnitt dör betydligt fler personer varje dag i Sverige i januari och december jämfört med juni och juli. Det ger också en kraftfull prestationshöjande effekt då cirkulationen ökar vilket förbättrar syresättningen och ger mer näring till musklerna.

Solbrist orsakar dödsfall i förtid

Forskning visar bland annat att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, många cancerformer, diabetes typ 2 och Alzheimers sjukdom minskar ju närmare ekvatorn en person bor. Faktum är att solbrist är ett reellt problem som beräknas orsaka 480 000 dödsfall i förtid i Europa och 340 000 i USA (1).

Ta vara på solljuset året om

Faktum är att varje liten solstråle räknas på våra breddgrader. Även en kvarts sol i ansiktet i december gör skillnad eftersom solen har vad man kallar för systemiska effekter. Det betyder att kväveoxid ökar och inflammationer minskar i hela kroppen.

Även under de soligare delarna av året gäller det att utnyttja solen så mycket som möjligt. Så länge du inte bränner dig finns det inga risker med det. Använd sunt förnuft, håll dig i skuggan när det är som soligast och skydda dig med tunna kläder så klarar du även den soligaste högsommardagen i Sverige.

Solen förlänger livet

De svenskar som får mest solljus verkar ha lägre dödlighet än de som undviker det (2) så solen kan verkligen sägas förlänga livet på människor. Befinner du dig närmare ekvatorn krävs lite mer försiktighet, men ärligt talat är det väldigt sällan det blir ett problem så länge du undviker att bränna dig.

En liknande effekt av rödljusterapi och kosttillskott

Höga D-vitaminnivåer i blodet är kopplat till god hälsa, och idag anser många forskare att man ska se detta som en markör för hög solljusexponering. Kosttillskott med D-vitamin kan ha sitt värde, men ersätter inte den naturliga produktionen. Kanske beror det på att vi från solen även får i oss andra våglängder av ljus.

Framför allt har det visat sig att rött och nära-infrarött ljus stimulerar mitokondriernas energiproduktion, ökar kväveoxid och stimulerar immunförsvaret. Precis som den naturliga solen också gör. Det är därför som lampor och paneler för rödljusterapi har blivit så populära då de kan användas året runt utan att ge det potentiellt skadliga UV-ljuset.

Solen, ett självklart förstahandsval

Är du ute efter förbättrat immunförsvar, minskad risk för sjukdomar, leva längre? Sett från mina ögon är solen det självklara förstahandsvalet, men även rödljusterapi kan vara av stort värde för din hälsa. I min bok Ljusrevolutionen kan du läsa mer om solens effekter, rödljusterapi och flera intervjuer med några av världens främsta forskare i ämnet.