Hur upplever barn och unga corona?

Våren 2020 genomförde Uppsala Universitet en studie bland barn och unga i åldrarna 4-18 år kring barnens syn på coronapandemin. Undersökningen finansierades av Länsförsäkringars Forskningsfond och kom att bli en unik studie där över 1000 barn och unga deltog för att dela med sig av sina tankar och sin oro. Enligt forskarna som genomförde studien ”finns det mycket att lära av barnen, både när det gäller framtida samhällskriser men även hur vi i detta nu kan agera för ett mer socialt, ekonomiskt och klimatmässigt hållbart samhälle.” Här är studiens slutsatser i kondenserad form:

Har barn och unga påverkats och i så fall hur?

Även om förskolan och grundskolan har varit öppna så har barn påverkats tydligt av pandemin. Oro för sjukdom och död var mycket vanligt hos alla åldrar. En rubbad fritid och mindre tid med kompisar, inställda aktiviteter, kalas och annat som barn och unga sett fram emot nämndes ofta. Vardagen och studierna påverkades tydligast för gymnasiestudenterna som fick ta ett stort eget ansvar för att strukturera sin vardag och bedriva sina studier.

Hur upplevs information kring corona?

Ungdomar generellt hade stor tillit till myndigheter när det gäller information om corona. Både barn och unga var tydliga konsumenter av nyhetsrapporteringen, mer eller mindre frivilligt. Hela 70 procent av ungdomarna uppgav behov av mer information riktad till just dem.

Finns det oro och i så fall för vad?

Barnens oro bör tas på största allvar. De flesta är oroliga för sina äldre släktingar – därför är det viktigt att den äldre generationen aktivt håller kontakt och visar hur man gör för att skydda sig. En del barn är oroliga för en förälder i riskgrupp eller att bli ensam kvar om en ensamstående förälder dör. En del är oroliga för familjens ekonomi i krisens spår, en del för sin framtid. Kommer jorden att gå under? Kommer det här någonsin att ta slut? Kommer jag eller någon jag älskar att dö? Det är tunga tankar att bära på. Att få dela oron med en vuxen som bryr sig kan vara skönt.

Slutsatser för nutid och framtid

Om barnen får bestämma om framtiden blir det mer tid med familjen, inklusive den äldre generationen. Även en mer klimatvänlig livsstil, mindre skolstress, mer tid i naturen – både inom skolan och på fritiden – mindre trängsel i offentliga miljöer, mer sammanhållning i samhället och ekonomisk trygghet för alla står på önskelistan.

Om barnen får bestämma bör de vuxna tänka till kring hur mycket de jobbar och reser och hur mycket av barnens tid som fylls av pendling och aktiviteter istället för umgänge med familjen, rörelse, återhämtning samt utveckling och lärande i egen takt.

Slutligen är det tydligt i resultaten att även bland barnen lider de sårbara mest av en samhällskris. Ekonomisk otrygghet, försämrad psykisk hälsa och trångboddhet blir värre och påverkar mer när det är kris. Samhället måste vara vaksamt och öka samverkan kring barn och unga som riskerar att halka efter i sin utveckling och sitt lärande.

Om studiens deltagare

I studien deltog barn från hela landet och med alla boendeformer (villa, bostadsrätt och hyreslägenhet). Trots det är det en större andel barn i denna studie som kommer från bättre socioekonomiska förhållanden än genomsnittet. Det gör att slutsatserna inte kan antas gälla alla barn och unga i Sverige.