Därför mår vissa barn och unga dåligt

Pillerpodden grundades 2014 av Siri Strand och Emma Westas Rödin. Den har fungerat som en kunskapsbank av erfarenheter från tusentals unga, både barn och tonåringar, som lider eller har lidit av psykisk ohälsa. Grundarparet har även skrivit boken Ryck upp mig, en handbok för att hjälpa barn och ungdomar att gå från psykisk ohälsa till psykisk hälsa. Boken har även ett avsnitt för föräldrar och anhöriga om hur de ska bete sig när ett barn eller en tonåring mår dåligt.

– Vi är opinionsbildare om ungas psykiska ohälsa utifrån ett ungdomsperspektiv, förklarar Siri. Vi har en annan förklaringsmodell till den ökade psykiska ohälsan bland unga än andra, men ingen vi möter i professionen säger emot oss, säger hon.

Vuxnas fasad bidrar till psykisk ohälsa bland unga

Siri berättar att andra modeller och vuxna generellt till stor del förklarar den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar med deras beteenden. De kanske idrottar för lite, äter fel eller sitter för mycket framför datorn.

– Den psykiska ohälsan läggs i deras knän och blir något som de ska ta tag i. Ta sociala medier som exempel. Ungas användande av sociala medier är oftast bättre än vad vuxna tror. Det stora problemet är de vuxna på sociala medier. De visar bara upp den lyckliga sidan av sina liv. Ingen är så lycklig som en 70-talist på Facebook! säger Siri.

Grundorsaken till barn- och ungdomars psykiska ohälsa är att många unga känner sig ensamma. Känslan förstärks när de ser sina föräldrars välpolerade liv. För som Siri påpekar är vuxna alltid förebilder för sina barn. Och livet som de vuxna lever är konstant lyckligt.

– Barnet får svårt att se att livet går upp och ner. Vi får barn och tonåringar som är rädda för och får ångest av negativa känslor. Av känslor överhuvudtaget. Vuxna har en stor roll i ungas psykiska ohälsa på grund av bilden de ger av sina liv, förtydligar hon.

Konsekvensen av att många vuxna bara visar upp sitt ”flashiga”, lyckliga liv blir, enligt Siri, att unga hellre pratar med sina vänner om sin ångest, sitt självskadebeteende eller sina ätstörningar, än med sina föräldrar. Ofta blir ansvaret på vännerna så tungt att de också börjar må dåligt.

– Den vanligaste frågan till oss är: Min vän säger att hon skär sig. Vad ska jag göra? De söker information överallt, men inte i vuxenvärlden och absolut inte hos föräldrarna, förklarar hon.

Prata med barnet om psykisk ohälsa

Lösningen, som Siri ser den, är att föräldrar och vuxna måste bli bättre på att vända sin oro och rädsla, för vad barnen gör och hur de mår, till handling. Att börja ha ärliga samtal med sina barn där de berättar att de också kan må dåligt och vara ledsna ibland. Hon säger att det också är viktigt att vara öppen om att psykisk ohälsa är vanligt.

– Om du är dålig på att prata om dina egna känslor och erfarenheter så kan du prata om någon annan som haft panikångest. Det spelar inte så stor roll att det inte är självupplevt. Det viktiga är att du känner till vad det är för något och att du visar att du kan och vill prata om det. Du visar då också att du förstår att barnet är deppigt, förklarar Siri.

Siri säger att föräldrar har som ansvar att regelbundet prata med sitt barn eller sin tonåring om psykisk ohälsa och förklara att det är vanligt. Siri anser att du även ska se till att ha en bra kontakt med läraren, eller någon lärare som ser barnet relativt ofta, liksom med föräldrar till barnets kompisar, om vad de ser och hör.

– Bär du för mycket på dina axlar så märks det någonstans. Det är också viktigt att berätta för barnet att det är okej att bryta löften till kompisar om att hålla tyst, om kompisen mår dåligt. Som förälder ska du vara lite jobbig och påträngande. Se också till att ha köksbordssamtal och äta tillsammans åtminstone någon gång per dag. Då får du möjligheter att ha koll och hjälpa, säger Siri.

Att engagera sig för ett barn eller en tonåring med psykisk ohälsa är jobbigt. Många hamnar i obalans och det kan slita på ett eventuellt förhållande. Siri ser gärna att du som förälder tar professionell hjälp för att få handledning i ditt agerande med barnet, tonåringen, och för att orka själv.

– Superbra och jätteviktigt! Det här är en del som ofta kommer bort. Mot barnet är det viktigt att föräldern inte visar all den oro och de mörka tankar som barnets beteende ger upphov till. För det kan ge upphov till starka skuldkänslor. Då kan det vara mycket bra att ta hjälp för att klara det, avslutar hon.

Siris råd till föräldrar och anhöriga som har små barn

Redan med små barn kan du prata om att livet går upp och ner. Använd gärna enkla ord och känslor som barnet förstår. Prata i metaforer, som att vi använder benskydd när vi spelar fotboll och hjälm när vi cyklar, och att det finns en själ och den skyddar vi genom att prata och visa känslor när vi mår dåligt eller är ledsna. Prata ofta med barnet om vad det upplevt under dagen och var närvarande i samtalen.

Om barnet berättar om något som det upplever som jobbigt lyssnar du aktivt och ser om du kan hjälpa det att hitta en lösning på problemet.

– Vår erfarenhet är att många barn saknar någon som lyssnar och bekräftar dem när de mår skit!

Siris råd till föräldrar och anhöriga som har barn på högstadiet

I den här åldern är det vanligt att föräldrar släpper på kontakten med skolan. Gör inte det! Ta vara på utvecklingssamtalen. Ha tät kontakt med skolan för att få deras hjälp med att upptäcka förändringar i hur tonåringen mår och beter sig. En annan sak som är viktig att ha koll på är maten. Ät helst ihop åtminstone en gång om dagen. Om tonåringen börjar hänga med kompisar och säga att de äter hos dem så bör du kolla det. Det ska vara undantag.

Viktigast är att fortsätta ha öppna samtal med tonåringen så att det är dig det kommer till när det mår dåligt. Öppna samtal innebär att du lyssnar när tonåringen vill berätta om något som upplevs som jobbigt och att du inte ger lösningar på deras problem. För det är vanligt att föräldrar och vuxna ska komma med snabba lösningar. När det tonåringen egentligen behöver ha är en nära vuxen som lyssnar, kanske ger dem en kram och småpratar lite.

Om det är strul hemma så utnyttja elevhälsan! Följ med och avdramatisera besöket: ”Det är sånt man gör ibland”.

Siris råd till föräldrar och anhöriga som har tonåringar på högstadiet

Även här gäller det att hålla kontakt med skolan för att upptäcka förändringar i mående och beteende, se till att behålla kontakten med skolan även när tonåringen har blivit myndigt. Ta hjälp av elevhälsan om det behövs. Tänk på att stressen och betygshetsen finns där hela tiden på gymnasiet. Spä inte på den! Undvik därför jämförelser med andra tonåringar. Om tonåringen ständigt är trött eller stressad, så boka in en tid på vårdcentral för att eventuellt komma in i ungdomspsykiatrin. Upprätta en kontakt med vården som ligger utanför skolan så att den kan hållas även senare.

Siris råd till föräldrar och anhöriga som har unga vuxna

I regel är det bra att unga själva får ta ansvar för sin hälsa. Många har lättare att ta sig ur en jobbig situation om de har ansvar för sitt eget liv. Även om den här perioden kan vara jobbig så känner de flesta en stor frihetskänsla. Och utifrån det ska man få till en vuxenrelation. Om du som förälder är orolig kan du ringa någon gång varje dag, om du vill ha extra koll. Om inte den unga vuxna kan ta sig ur sitt lidande kan du som förälder hjälpa till med vård eller psykologkontakter. Men samtidigt handlar det om att våga ge över ansvaret. I den åldern har de flesta blivit bra på att signalera när de behöver hjälp.