Vi människor består till stor del av vatten och en stor del av vår överlevnad har handlat om att kunna återställa vätska i våra kroppar. En vuxen människa består av ca 55–60 procent vatten medan en nyfödd bebis består av så mycket som 75 procent vatten. Du har säkert hört att blod innehåller mycket vatten, men visste du att din hjärna och hjärta består av nästan 3/4-delar vatten? Till och med ditt skelett, som kanske inte känns särskilt vattenrikt, består av ca 30 procent vatten.
Man kan ju tycka att med allt detta vatten i kroppen så borde vi ju inte behöva dricka så mycket. Men det måste vi. Vattnets funktioner i kroppen är många. Det behövs för bland annat att reglera kroppstemperatur, det fungerar som smörjmedel och stötdämpare i leder samtidigt som det förser både hjärna och ryggmärg med näring.
Får vi i oss för lite vätska och blir uttorkade så medföljer symtom såsom trötthet, sämre humör, minskat blodtryck, sämre motorik och kognitiv förmåga1. Vi förlorar vätska genom svett, utandning, avföring och urin och vi måste ersätta förlusterna för att kroppen ska må bra.
Det finns ett hormon som heter vasopressin, det kallas även ADH. Detta hormon reglerar vatten- och saltbalansen i kroppen och frisätts när kroppen behöver spara vätska vid vätske- eller blodförlust, eller när salthalten i blodet blivit för hög. Ny forskning visar att högre halter av detta hormon i blodet verkar korrelera med en ökad risk för en rad allvarliga sjukdomar- och hälsotillstånd såsom diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, blodfettsrubbningar men även njursvikt(2). Viss forskning pekar även på att högre halter av vasopressin kan kopplas till havandeskapsförgiftning hos gravida(3).
Ja, dels får vi i oss vätska från maten vi äter med. Ca 1/5-del av vårt dagliga intag kommer från mat. Den totala mängden måste utgå från din kroppsvikt, vad du gör och vilket klimat du befinner dig i. Rekommendationerna ligger på 2,5–3,7 liter per dygn för män medan motsvarande siffra för kvinnor är mellan 2–2,7 liter vatten(1).
Så betyder detta att jag genom att dricka mer vatten minskar risken för massa sjukdomar?
Ja, ny forskning tyder på det. Så redan på 1600-talet var de något på spåren när de drack mineralrikt vatten från brunnen vilket de kallade ”dricka brunn”. Men dagens kranvatten går precis lika bra. Så fyll vattenflaskan så dricker vi oss mot en bättre hälsa!
Referenser
1. 1. Popkin BM, D'Anci KE, Rosenberg IH. Water, hydration, and health. Nutr Rev. 2010 Aug;68(8):439-58. doi: 10.1111/j.1753-4887.2010.00304.x. PMID: 20646222; PMCID: PMC2908954.
2. Tasevska I, Enhorning S, Persson M, Nilsson PM, Melander O: Copeptin predicts coronary artery disease cardiovascular and total mortality. Heart 2015;102:127-132.
3. Tuten A, Oncul M, Kucur M, Imamoglu M, Ekmekci OB, Acıkgoz AS, Cebe FS, Yesilbas C, Madazlı R. Maternal serum copeptin concentrations in early- and late-onset pre-eclampsia. Taiwan J Obstet Gynecol. 2015 Aug;54(4):350-4. doi: 10.1016/j.tjog.2013.10.045. PMID: 26384049.
Med fyra olika examen är Magnus Hellman Driessen expert inom kost och idrottsvetenskap. Han har en master i idrottsvetenskap, med. kand. i idrottsmedicin, fil.kand. i kostvetenskap och en lärarlegitimation.
Magnus älskar att utbilda! Han har varit fystränare i många år för IF Elfsborg, jobbat som medicinskt ansvarig för Norrby IF och som kostansvarig för Varbergs BoIS. I nuläget är han fystränare för Borås Basket och både lärare och fystränare på Sven Eriksongymnasiet i Borås. Läs mer om Magnus hos vår hälsopartner på www.healthcompetence.se
Visste du att du har tillgång till flera hälsofrämjande tjänster med vår sjukvårdsförsäkring och Bo kvar-försäkring? De består bland annat av en hälsoprofil, KBT-baserade hälsoprogram och samtalsstöd – som hjälper dig att hålla dig frisk och må bra.
Får du våra nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress för att få vårt nyhetsbrev.
Läs mer om vår hantering av personuppgifter personuppgifter
Tyck till
Tack för att du hjälper oss förbättra vår webbplats!